3 is a magic number
Kategori: Allmänt
Hur många gånger har man inte ringt någon och behövt lyssna på den låten. 3 is a magic number, yes it’s, it’s a magic number. Jag har nästan skrikit till den jag försökt nå att den ska svara så jag slipper lyssna på skiten. Jag har själv 3 som mobilabonnemang men som hänsyn till min omgivning slipper de lyssna på den låten när de ringer mig. Jag tycker det är en jobbig låt helt enkelt. Tanken med låten är nog att man ska bli glad men jag blir enbart irriterad. SVARA!!
Så i lördags när vi var på väg till vår bortamatch mot Vålerenga så slog det mig. Det är exakt 3 månader sedan jag opererade mig. 3 månader. När jag sa det till mig själv för tredje gången, 3 månader sedan, så slog det mig. 3 is a magic number. Låten som jag alltid har irriterat mig på kändes numera som en glad sång. Jag nynnade lite tyst för mig själv, ville ju inte att mina lagkamrater skulle tycka jag var helt dum i huvudet (det tycker de nog redan i för sig). ”3 is a magic number, yes it’s.”
För 3 månader sedan låg jag lite halvt drogad på uppvak och såg ut såhär
Ni som följt min blogg under en längre tid vet att jag är lite av en siffernörd. Jag gillar hur saker och ting kan kopplas till siffror och i lördags föll allt återigen på plats. Det var exakt 3 månader sedan jag opererade mig, det var vår tredje match för säsongen och vi hade för första gången på hela året tre svenskar med i matchtruppen. Jag kunde inte sluta tänka på det. 3 is a magic number. Det var 3 saker som hade med siffran 3 att göra. Siffran 3 som enligt gammal tro även ska bringa tur. Alla goda ting är tre, heter det ju. Efter att ha pusslat ihop detta lilla sifferpussel blev jag lugn och självsäker, idag skulle det bli 3 poäng. Vi skulle vinna och ta våra första 3 poäng för säsongen! 3 is a magic number!
När vi gick mot arenan kände jag ett konstigt lugn men förstod inte riktigt varför, kunde det vara för att jag hade löst 3 ekvationen, kanske. Jag kände mig hemma på något sätt. Hur kunde jag göra det? Jag befann mig i Norge och dessutom i Oslo, vilket verkligen inte är hemma för mig. När vi kommer närmare arenan får jag svaret, vi ska spela på Vallhall. Vålerengas arena heter så, Valhall. Detta var för bra för att vara sant. Först hade jag löst ett 3 pussel som skulle bringa tur och nu skulle vi spela på en arena som hette Vallhall. Inte konstigt jag kände mig som hemma. I 5 år spelade jag i Göteborg och på Valhalla. Valhalla var som mitt andra hem under alla dessa år. Det var en plats jag kände mig trygg på, som en slags fristad. Ni får tycka att jag är knäpp men jag kände att det var allt för många saker som pekade min väg denna dag, jag var säker på att vi skulle vinna.
Jag var tvungen att lyssna på 3 låten när vi kom fram till arenan. Hur gick texten egentligen. Jag fastnade för en textrad i låten som gick ”The heart, the brain, the body, Will give you three”. Jag vet att låten inte handlar om fotboll men det är det härlig med musik, man får tolka den som man vill. ”Hjärtat, hjärnan och kroppen kommer ge dig tre.” Detta var jag helt övertygad om. Skulle jag spela med hjärtat, hjärnan och kroppen så skulle det ge mig tre poäng idag. Givetvis spelar jag inte själv utan alla skulle behöva göra det och om vi gjorde det skulle vi som lag få tre poäng. Det var något jag tog med mig ut på matchen. Hjärta, hjärna och kroppen. Det skulle vara mina verktyg och så länge jag gav 100 % i de tre sakerna så kunde jag inte göra mer. Jag skulle spela med mitt Avaldsnes hjärta till 100%, jag skulle spela smart och vara klok till 100% och jag skulle ta ut mig, använda min kropp till 100%. Det skulle inte finnas något mer att hämta efter matchen. 3 saker att tänka på, 3 it’s a magic number.
Det finns ett visdomsord som går såhär:
”Ta ut glädje i förskott. Det enda som kan hända är att du varit glad i onödan.”
Jag gillar det. Jag tycker vi människor oroar oss för mycket i onödan och inte tillåter oss att vara glada, speciellt inte innan vi ska göra något som krävs fokusering. Jag kan vara sådan innan match. Att jag är så inne i mig själv och min fokusering att jag inte hinner vara glad. Med alla tecken jag hade fått under dagen på att detta skulle bli en bra dag så tänkte jag på detta. ”Ta ut glädje i förskott. Det enda som kan hända är att du varit glad i onödan.”
Detta är jag och min fina lagkamrat Mia Jalkerud innan matchen. Vi tog ut glädjen i förskott och denna gång behövde vi inte vara glada i onödan eftersom vi vann med 2-0. Vi fick därför vara glada två gånger, en gång innan och en gång efter. 2-0 segern innebar att vi tog våra första 3 poäng för säsongen. Jag visste det, 3 it's a magic number! Yes, it’s!
Förlängning:
Innan matchen skämtade jag och vår målvakt Gugga om våra dräkter. Vi skulle spela i vårt bortaställ som är knallorange och Gugga skulle stå i hennes knallgula dress. Vi skämtade om att motståndarna skulle bli rädda för oss och om de kom fri med Gugga skulle de bli bländade och missa målet. Därför var det extra roligt när jag efter matchen såg vad Vålenrenga hade skrivit.
Gugga i sin "crazy yellow" dress, som hon kallar den. Lägg även märke till att de kör sten, sax och påse om vem som ska börja med boll. Domaren verkar tycka det är roligt åtminstone
”antagelig var det det hysteriske fargevalget på draktene til både dommere og motstander som fremprovoserte små epileptiske anfall hos Vålerengas damer.”
Vålerenga hade nämligen några riktigt farliga lägen under matchen och där vi ska vara väldigt glada att det inte blev mål. Om det var oförmåga från deras sida eller om det var, precis som jag och Gugga prata om innan matchen, att vi skrämde dem med våra färger låter jag vara osagt men lite roligt var det åtminstone.
Detta kortet är inte tagit från just denna matchen men det var dessa dräkter vi hade på oss och skrämde Vålerenga med.
Kram Linnéa